Stiftelsen Ingmar Bergman

”Vi fick en lösning som fungerade.” Stiftelsen Ingmar Bergman vill göra den världsberömda regissörens arbetsmaterial tillgängligt och begripligt för världen. Materialet ställer stora krav på struktur och vettiga verktyg för innehållsredaktörerna.

När Ingmar Bergman 2002 donerade sitt stora arkiv till Svenska Filminstitutet uppkom frågan om hur det omfattande materialet bäst kunde göras tillgängligt för allmänheten. Stiftelsen Ingmar Bergman bildades av Filminstitutet tillsammans med Dramaten, Sveriges Television och Svensk Filmindustri. Stiftelsen ska både bevara och göra samlingarna tillgängliga. För att möta det senare kravet bestämde man sig bland annat för att satsa på en webbplats.

Tillsammans med webbyrån Futurniture började stiftelsen skissa på en form och en struktur som kunde inrymma det stora arkivet och samtidigt göra det begripligt. Arkivet omfattande 48 packlådor fyllda med anteckningsböcker, bilder och bakom-scenen-filmer, och redan från början visste man att mer skulle komma under resans gång.

- Det var webbyrån Futurniture som rekommenderade att vi skulle arbeta med June för att bygga sajten, säger Mathias Rosengren, andreredaktör under webbplatsens uppbyggnadsskede. Vi träffade dem och det kändes helt rätt från början.

Kraven är stora på en webbplats som ska hantera så stora mängder information. Strukturen måste vara begriplig och man ville göra det enkelt att skapa korskopplingar mellan olika typer av innehåll för att göra förståelsen för Ingmar Bergmans arbete större.

- Det som var så bra med June var att de var lyhörda, säger Mathias Rosengren. Vi möttes inte av en massa säljsnack, där fanns ingen dubbel agenda. De lyssnade, ställde rätt frågor och fattade snabbt vad vi var ute efter.

Länkad information ger mervärde

Webbplatsens form är gjord av Futurniture, men det var June som byggde strukturen, berättar Mathias.

- De byggde ett skal som vi sedan fyllde med innehåll. Det här är ett material som ställer stora krav på skelettet. Vi ville att besökarna skulle ramla in någonstans på sajten och sedan vara kvar länge.

En av metoderna för att göra sajten intressant och för att ge besökarna aha-upplevelser är att länka ihop material som inte brukar kopplas ihop.

- Det finns karaktärer och miljöer som återkommer i Bergmans produktion, nu kan vi koppla ihop dem. Vi skapar en röd tråd via en massa länkar.

För att göra arbetet enkelt för redaktörerna byggde June in stöd för den här typen av korslänkningar i systemet. Om man vill skapa länkar med anknytning till exempelvis Max von Sydow kan redaktören göra en enkel sökning och hitta alla informationsobjekt som har anknytning till skådespelaren.

- Systemet är också byggt så att kopplingarna speglas automatiskt. Om jag gör en koppling mellan en film och en person skapas också en koppling från personen till filmen. Det är väldigt tidsbesparande samtidigt som det blir mindre fel.

Dynamisk lösning

Lösningen bygger på Junes innehållshanteringssystem Comet. Mathias Rosengren pekar särskilt på att systemet är fokuserat på informationshantering.

- Det är väldigt bra att Comet bygger på informationsobjekt snarare än på en sidstruktur. Det här sättet att hantera information är mer dynamiskt, en lösning som bygger på en sidstruktur kan lätt bli statisk.

Redaktörerna på Stiftelsen Ingemar Bergman har alltid varit mer fokuserade på innehållet än på de tekniska lösningarna, mycket tack vare att kommunikationen med June fungerat så bra.

- Vi behövde egentligen aldrig besvära oss med att tänka tekniskt. June funderade ut allt det där åt oss och vi fick en lösning som fungerade.

/Pierre Andersson